Statcounter

torsdag, september 25, 2014

Kultur i höstregn

Det här är del I av gårdagens Stockholmsresa. Maken och jag hade flera anledningar att sticka iväg en dag till huvudstaden: Den första var att vi fick en te-upplevelse i G:a stan i julklapp av sonen och så ofta som ställen byter ägare vågar vi inte vänta längre. Nästan varje sommar brukar vi ta en tur upp och strosa i Sthlm, men den gången vi hade tänkt oss i somras, var testället under renovering och stängt. Sen har maken varit hårt upptagen som ansvarig för valet i vår kommun och hans hustru tyckte att han behövde koppla av med lite kultur. (Alltså, jag hade gärna strosat i affärer, men då hade han inte följt med!) Först nu gick det att få till det en onsdag när Ringarums buss åker upp för endast 200:-/pp över dagen. Ypperligt! Sitta och slöa och inte tänka på enkelriktat eller P-plats.

Vädret var perfekt - för den som är rädd för bränder i skog och mark... På väg mot första anhalten: Moderna Museet.
I begrundan... jag tror att jag saknar en konstgen. Men - vi har gott om gamla lysrör, så jag skulle nog kunna få till en liknande installation som nedan:
 Den här konsten förstår jag mig inte heller på:
 Här är ytterligare ett konstverk som vi nog kunde få till: spackel på en träskiva, ett uppochnervänt bord med ett ljus och några gamla prylar och en spegel. Alltså, maken och jag ingår egentligen inte i installationen.

Den som har gamla spisplattor över kan också göra konstig konst. Inte skulle jag vilja ha den på väggen, men ... återbruk är väl alltid bra?
Postfack med repa hette visst det här... eller i alla fall ungefär så. Det var i alla fall det det var. Ingen falsk varubeteckning!
Tidig lunch med fin utsikt - ja, att båtentusiasten hellre vred huvudet mot båtarna än mot mig, det fattar ju alla.
Del II kommer lite senare, jag måste nog ta tag i saftkoket som jag drog igång förut. Har fortfarande massor av aroniabär från förra året i frysen och vill åt utrymmet för mina ljuslyktor...

6 kommentarer:

Musikanta sa...

Jag saknar också en konstgen i så fall. Känner ingenting för de "konstverk" som du visar.
Den andra bilden måste vara skickligt gjord i alla fall. Flickan syns knappt på förstoringen - man måste tydligen se tavlan från sidan för att hon ska framträda.

Jag trodde först det var skåpen där man lägger in värdesaker du hade fotat, men jag kommer ju ihåg nu att de ser annorlunda ut.

Det är i alla fall trevligt att sitta och äta på restaurangen.

Det gick bra på lunchträffen .

Ingela sa...

Döttrarna och jag besökte detta kulturställe i somras. Vi förundrades över ungefär samma saker som du. Särskilt postskåpet är konstig konst. Men i somras pågick den stora Dardelutställningen så det var skälet till att ta sej dit. Var den kvar nu?

Bloggblad sa...

Musikanta: Det är ju intressant ändå att andra kan se konst i det som jag kallar för skräp... Maten var makalöst god. Ångkokt torsk på en bädd av några tunna skivor av nåt inlagt, kanske rotselleri. Och så puréklickar av nåt annat gott. Salladerna från salladsbuffén var nåt alldeles extra. Men, det var ändå en lätt och lagom lunch, vi skulle ju äta på ett annat ställe senare på dagen. Mer om det sen.

Ingela: Nej, den hade jag hoppats att få se, men den slutade för ett par dagar sen. Nästa museum kommer det fler bilder från - där gick jag igång ordentligt... fick skärpa mig för att inte skrika: Ååååå, näeeee i ett kör.

Annika sa...

Haha, jag saknar nog också en del konstgener, är jag rädd.
Säger som Ingrid, gillar inget av det du visar ;-) Bild nummer 4 är ju lite kul iaf, den skulle jag ha som hylla :-)
Ball.

MEN härligt iaf med en dag i höst-Stockholm, får eett sug av hemlängtan då jag ser dina bilder.
En sak är säker, Momu har en underbart fin restaurang, gillar den!! OCH utsikten!!

Ser fram emot del 2!

Första året i Hjo sa...

Jag saknar nog också en konstgen men kan tycka att Moderna är väldigt kul ändå. Men hellre ett besök på Louisiana, det var länge sedan och trevligare på våren.

Bloggblad sa...

Annika: Det är nåt visst med Stockholm, vilken årstid det än är. Det tog många år innan jag förstod varför jag har en så speciell känsla där; jag bodde mina första två år i Birkastan, och först när jag fick barn själv, insåg jag hur mycket man upplever under de två åren.

Första året i Hjo: När jag sitter vid andra datorn med riktigt tangentbord ska jag berätta om när jag nästan gjorde bort mig totalt ang Louisiana... Har bara varit där en gång. Moderna blev jag besviken på, men i morgon kommer onsdagens höjdpunkt. Ids inte ikväll vid brasan med Idol...